Resonera mera!

Idag skriver vi första december! Hösterminen är snart slut och jullovet hägrar.

Men innan dess håller säkert många av er på för fullt med olika nationella prov. I de nationella proven i matematik för åk 6, testas i år bl.a. resonemangsförmågan.  Kan alla elever resonera per automatik? Hur gör man när man resonerar? Vad betyder det att resonera? Vad är skillnaden mellan resonemang och kommunikation?

Vi är övertygade om att eleverna behöver undervisas om just detta, att resonera, eftersom det är så mycket mer än att bara kommunicera.  Kommunikation handlar om att utbyta tankar och idéer verbalt och icke verbalt. Resonemang däremot, är att dra logiska slutsatser om idéer och samband och kunna uttrycka sig generellt. Ett matematiskt resonemang är en logisk följd av påståenden som leder till en slutsats.

Matematiska samtal är en vanlig kommunikationsform i undervisningen i matematik. Beroende på innehållet i samtalet kan det också vara ett matematiskt resonemang om samtalet handlar om samband inom matematik och en redovisning av tankar och lösningsstrategier. Ett matematiskt resonemang kan vara en del i matematisk kommunikation, dock behöver inte en matematisk kommunikation innehålla ett matematiskt resonemang. 

(Matematiklyftet, modul problemlösning del 6, år 4-6)

Så tänk på att det är viktigt med samtalets syfte, när vi låter eleverna prata med varandra. Frågor som kan stimulerar till matematiska resonemang kan vara:

  • Hur vet du att det är rätt?
  • Stämmer det alltid? Hur kan du veta säkert? Blir det alltid så?
  • Har du hittat alla möjliga kombinationer? Hur vet du det?
  • Kan du se ett mönster?
  • Kan du göra på något annat sätt?
  • etc…

 

Ha en skön december!

Helena & Susanne